livet, en svår balansgång...
tänk att de ska behöva hända nått allvarligt, för att man ska vakna upp och förstå vad som betyder nått och vad som inte gör de, vilka eller vad som man verkligen bör lägga ner sin dyrbara tid på. för tid, de är dyrbart. jag ska gå genom eld och vatten för att aldrig stänga mina ögon för vad som är viktigt igen.
tills vidare håller jag andan. och hoppas på att snart kunna andas ut igen, utan smärta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar